Josefin

min kärlek åkte i lördags morse till ett annat land. ett annat land som ligger alldeles för långt bort. så som jag saknar honom nu, så mycket har jag aldrig saknat något förut. självklart har vi varit utan varandra över en vecka förut. men det som är så jobbigt är att vad jag än gör så kan vi inte ses och vi kan inte få tag på varandra på något sätt. jag känner mig isolerad och ensam. så sjukt ensam.

när man vaknar mitt i natten och den andra sidan av sängen är tom. det finns ingen som man kan krypa upp i famnen hos. och när man vaknar på morgonen och det inte finns någon som går upp och stänger av alarmet och ger mig en puss i pannan. aldrig kunde jag tro att jag skulle sakna att han tjatar på mig på morgonen. men det gör jag. jag saknar allt med honom, och jag saknar allt med mig som jag inte kan göra när han inte är här.

jag går in i "depp mode" från och med nu och tills min kärlek kommer hem.